Pinnacle

Att hitta en nischad marknad inom betting kan ofta leda till värde. Det kan röra sig om allt från specialkunskaper om handbollsbetting till att ha stor erfarenhet av att spela på japansk baseboll. Om du vet mer än spelbolaget finns det pengar att tjäna. Nischade marknader kan också vara en grogrund för intressanta och potentiellt lönsamma spel eftersom de ibland är mer förutsägbara än en del mer

Fotbollsodds

En hörna är en oväntat intressant händelse i fotboll. Även om bara cirka tre procent av dem leder till mål tas varje hörna emot med jubel av det anfallande lagets supportrar. Läs vidare för att ta reda på hur du kan dra nytta av odds på hörnor.

Odds på hörnor i fotboll: Värdet av en obskyr marknad

Poissonfördelning är ett matematiskt koncept för att omvandla medelvärden till sannolikheter för olika utfall inom en fördelning. Om vi till exempel vet att Manchester City gör i genomsnitt 1,7 mål per match kan man med en Poissonfördelningsformel få reda på att det motsvarar 18,3 % sannolikhet att Manchester City gör 0 mål, 31 % sannolikhet att de gör 1 mål, 26,4 % att de gör 2 mål och 15 % att de

I kombination med historiska data kan Poissonfördelning utgöra ett enkelt och pålitligt sätt att räkna fram det mest troliga resultatet av en fotbollsmatch. Denna enkla guide visar hur man räknar fram de nödvändiga anfalls-/försvarsvärdena. Du får också reda på hur man enkelt kan generera Poissonfördelningsvärden. På nolltid kommer du att ha lärt dig hur man räknar fram troliga fotbollsresultat med hjälp av Poissonfördelning.

Förutse fotbollsresultat med Poissonfördelning

  Väntevärde Den summa en spelare kan förvänta sig att vinna eller förlora genom att spela till samma odds flera gånger. Detta beräknas med hjälp av en enkel ekvation: multiplicera sannolikheten för vinst med den summa du kan vinna per insats, och dra ifrån sannolikheten för förlust multiplicerat med den förlorade summan per insats.  Ordlista►   Här kommer ett enkelt praktiskt exempel på väntevärde.

Ett spels väntevärde är summan som man kan vänta sig att vinna (i genomsnitt). Därför är det den viktigaste uträkningen när du jämför olika spelbolags odds. Hur kan du förutspå dina vinster genom att beräkna oddsens väntevärde? Läs vidare för att få reda på det.

Så beräknar du väntevärde

För att maximera din lönsamhet på tennisodds och kunna välja rätt alternativ bör du känna till alla tillgängliga insatstyper. Tennisens mest grundläggande insatstyp är matchvinnare. Då satsar du på om du tror att en tennisspelare ska slå sin motståndare och gå vidare till nästa omgång. Ta till exempel matchen mellan Murray och De Schepper i 2016 års Hyundai Hopman Cup. Murray vann i två set med siffrorna 6-2, 6-2. Eftersom Pinnacle slutodds

Nu när Australian Open strax börjar bör du känna till tennisens mest grundläggande insatstyper och vilka som ger bäst möjlighet till förtjänst. Gör dig redo för 2016 år första Grand Slam.

Så fungerar handikappodds i tennis

Sam pluggade till journalist vid University of Sheffield innan han gick till Pinnacle för att ägna sig åt sitt skriv-, sport- och spelintresse på heltid. Sams specialområde är fotboll, men han följer stora tävlingar i flera olika sporter. Och tack vare sin förkärlek för statistik har han fattat tycke för en rad olika oddsmarknader.

Sam Pearce

<div class="cta-container signup">
<h2>Fantastiska odds på OS 2020</h2>
Hos Pinnacle kan du spela på en rad olika tävlingar, medaljmarknader och mycket annat <a id="SignUpCTA" class="button sign_up" href="https://www.pinnacle.com/sv/account/signup/step1" target="_blank" rel="nofollow">Registrera dig</a><a id="LogInCTA" class="button log_in" href="https://www.pinnacle.com/sv/account/login?appId=guest&amp;returnPath=/betting-resources/sv" target="_blank" rel="nofollow">Logga in</a></div>
<h3>Varför har OS-värdländerna en fördel?</h3>
Det finns flera skäl till att OS-värdländer brukar ta hem fler medaljer än vanligt. För det första brukar stora delar av publiken heja på värdlandets idrottare och ge dem en mental fördel som kan bli avgörande i sporter som ofta avgörs av små marginaler.
<blockquote>Värdländerna ger i regel sina idrottare mer sponsring och har dessutom rätt att låta fler av dem delta.</blockquote>
Hemmalandets idrottare har också avsevärt större möjligheter att vänja sig vid arenorna, faciliteterna och klimatet (när det gäller utomhussporter). De behöver heller inte resa lika långt. Därför drabbas de inte lika hårt av reserelaterad trötthet, jet lag eller liknande faktorer som kan påverka prestationsnivån och förberedelserna negativt.
Och utöver de stora summor som värdländerna lägger på att arrangera själva OS ökar de ofta sponsringen av sina egna idrottare för att maximera möjligheterna till ett medaljregn.
Till exempel la Storbritannien 58,9 miljoner pund på sina idrottare under fyraårsperioden före Sydney 2000 men hela 264 miljoner pund under motsvarande period innan London 2012. Inför OS på hemmaplan fokuserade man bland annat på cykling och rodd – grenar som Storbritannien väntades ta flera medaljer i.
<div class="articleV2 unordered-list">
<ul>
<li><a style="color: #f50;" id="articleLink" href="/betting-resources/sv/olympics-2020/everything-you-need-to-know-tokyo-2020-olympics/yeq2hp39n8mahj9y/" target="_blank">Allt du behöver veta om OS i Tokyo 2020</a></li>
</ul>
</div>
Hemmafördelen är en välkänd faktor inom fotboll, basket och baseboll. Man har konstaterat att lag som spelar på hemmaplan får fler domslut med sig, och det lär gälla även i OS-grenar med subjektiva bedömningar som till exempel boxning, gymnastik och vissa lagsporter.
Värdlandet är dessutom direktkvalificerat till varje tävling och det innebär att landets deltagarantal blir större och att medaljmöjligheterna blir fler.
De tio senaste OS-värdländerna har i genomsnitt haft 186 fler deltagare än i den föregående upplagan. Till exempel ställde Brasilien upp med 465 idrottare i Rio 2016 jämfört med bara 258 i London 2012.
<h3>De senaste OS-värdländernas resultat</h3>
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td>
Värdland
</td>
<td>
Antal medaljer i föregående OS
</td>
<td>
Antal medaljer som värdland
</td>
<td>
Antal medaljer i nästa OS
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Kanada (1976)
</td>
<td>
G: 0 S: 2 B: 3 Totalt: 5 Placering: 27
</td>
<td>
G: 0 S: 5 B: 6 Totalt: 11 Placering: 27
</td>
<td>
Bojkott
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Sovjetunionen (1980)
</td>
<td>
G: 49 S: 41 B:&nbsp;35 Totalt: 125 Placering: 1
</td>
<td>
G: 80 S: 69 B: 46 Totalt: 195 Placering: 1
</td>
<td>
Bojkott
</td>
</tr>
<tr>
<td>
USA (1984)
</td>
<td>
Bojkott
</td>
<td>
G: 83 S: 61 B: 30 Totalt: 174 Placering: 1
</td>
<td>
G: 36 S: 31 B: 27 Totalt: 94 Placering: 3
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Sydkorea (1988)
</td>
<td>
G: 6 S: 6 B: 7 Totalt: 19 Placering: 10
</td>
<td>
G: 12 S: 10 B: 11 Totalt: 33 Placering: 4
</td>
<td>
G: 12 S: 5 B: 12 Totalt: 29 Placering: 7
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Spanien (1992)
</td>
<td>
G: 1 S: 1 B: 2 Totalt: 4 Placering: 25=
</td>
<td>
G: 13 S: 7 B: 2 Totalt: 22 Placering: 6
</td>
<td>
G: 5 S: 6 B: 6 Totalt: 17 Placering: 13
</td>
</tr>
<tr>
<td>
USA (1996)
</td>
<td>
G: 37 S: 34 B: 37 Totalt: 108 Placering: 2
</td>
<td>
G: 44 S: 32 B: 25 Totalt: 101 Placering: 1
</td>
<td>
G: 37 S: 24 B: 32 Totalt: 93 Placering: 1
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Australien (2000)
</td>
<td>
G: 9 S: 9 B: 23 Totalt: 41 Placering: 7
</td>
<td>
G: 16 S: 25 B: 17 Totalt: 58 Placering: 4
</td>
<td>
G: 17 S: 16 B: 17 Totalt: 50 Placering: 4
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Grekland (2004)
</td>
<td>
G: 4 S:&nbsp;6 B: 3 Totalt: 13 Placering: 17
</td>
<td>
G: 6 S: 6 B: 4 Totalt: 16 Placering: 15
</td>
<td>
G: 0 S: 2 B: 1 Totalt: 3 Placering: 60=
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Kina (2008)
</td>
<td>
G: 32 S: 17 B: 14 Totalt: 63 Placering: 2
</td>
<td>
G: 48 S: 22 B: 30 Totalt: 100 Placering: 1
</td>
<td>
G: 38 S: 31 B: 22 Totalt: 91 Placering: 2
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Storbritannien (2012)
</td>
<td>
G: 19 S: 13 B: 19 Totalt: 51 Placering: 4
</td>
<td>
G: 29 S: 17 B: 19 Totalt: 65 Placering: 3
</td>
<td>
G: 27 S: 23 B: 17 Totalt: 67 Placering: 2
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Brasilien (2016)
</td>
<td>
G: 3 S: 5 B: 9 Totalt: 17 Placering: 22
</td>
<td>
G: 7 S: 6 B: 6 Totalt: 19 Placering: 13
</td>
<td>
Ännu ej bekräftat
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Japan (2020)
</td>
<td>
G: 12 S: 8 B: 21 Totalt: 41 Placering: 6
</td>
<td style="text-align: center;" colspan="2">
Ännu ej bekräftat
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Av de tio senaste OS-värdländerna nådde sju sin högsta eller delat högsta placering i medaljligan någonsin. Sex värdländer slog sina egna medaljrekord och fem slog sina guldrekord för ett enskilt OS. Kanada (1976) är det enda värdlandet i OS-historien som inte tagit minst en guldmedalj eller varit bland de 20 bästa länderna i medaljligan.
Om vi bortser från USA som bojkottade Moskva 1980 har åtta av de tio senaste OS-värdländerna förbättrat sin placering i medaljligan jämfört med den senaste OS-upplagan. Undantagen är Kanada 1976 och Sovjetunionen 1980 som bibehöll sina placeringar (även om den amerikanska bojkotten gjorde det mycket lättare för sovjeterna).
<blockquote>De nio senaste OS-värdländerna har kammat hem 5,35&nbsp;% av alla medaljer på hemmaplan.</blockquote>
Och alla utom ett av länderna tog fler medaljer än tidigare. Undantaget är USA i Atlanta 1996 men amerikanerna lyckades ändå höja antalet guldmedaljer från 37 till 44.
Bortsett från Sovjetunionens till synes uppblåsta siffror i Moskva 1980 har de nio senaste värdländerna erövrat i snitt 11,77 fler medaljer än i den föregående OS-upplagan. Merparten av den förbättringen har gällt guldmedaljerna – värdländerna har i genomsnitt tagit 7,11 fler sådana. Det förklarar också värdländernas genomgående högre placeringar i medaljligan med tanke på att guldmedaljer väger tyngst.
Man får inte glömma bort att antalet tävlingar har stigit från 198 i Montreal 1976 till 306 i Rio 2016 vilket naturligtvis ger fler medaljmöjligheter. Nio av de tio senaste olympiska spelen har haft fler tävlingar än den föregående upplagan och i snitt har varje nytt OS haft 10,8 fler tävlingar under den perioden.
<div class="articleV2 unordered-list">
<ul>
<li><a style="color: #f50;" id="articleLink" href="/betting-resources/sv/olympics-2020/history-of-summer-olympics/dkl2lrur5d9ecq7b/" target="_blank">Sommar-OS i backspegeln</a></li>
</ul>
</div>
De nio senaste värdländerna exklusive Sovjetunionen i Moskva 1980 har tagit fler medaljer på hemmaplan (5,35&nbsp;%) jämfört med i föregående OS (4,17&nbsp;%).
Av de åtta senaste värdländerna som var med i följande OS tog fem av dessa färre medaljer än på hemmaplan. Undantagen är USA som försvarade sin förstaplats i Sydney 2000, Australien som återigen blev fyra i Aten 2004 och Storbritannien som överträffade alla förväntningar genom att komma tvåa i medaljligan i Rio 2016.
Bortsett från USA i Los Angeles 1984 (där den amerikanska medaljskörden fick en ordentlig skjuts av Sovjetunionens bojkott) har de sju senaste värdländerna tagit 6,14 färre medaljer och 5,28 färre guld i nästa OS. Trots det har fyra av dem hamnat högre i medaljligan i nästföljande OS vilket tyder på att OS-värdländer tar fler medaljer även efter sitt eget OS.
En medaljfaktor som inte verkar påverkas särskilt mycket av vilket land som arrangerar OS är antalet medaljer per idrottare. Som sagt är värdländer ofta direktkvalificerade till alla tävlingar och kan därför ställa upp med fler idrottare än vanligt.
Men bortsett från Sovjetunionen 1980 och USA 1984 (som räknas bort på grund av bojkotterna) har de nio senaste värdländerna tagit 0,017 färre medaljer per idrottare – en mycket liten men inte obefintlig minskning.
<h3>Hur många medaljer väntas Japan ta i Tokyo-OS 2020?</h3>
Japan (värdlandet) och Brasilien (det senaste värdlandet) är två länder att hålla koll på i nästa OS. Japan tog 41 medaljer inklusive 12 guld i Rio 2016 och kom sexa i medaljligan. Nu hoppas man på en topp fem-placering i Tokyo. I de fem senaste olympiska spelen har landet som kommit femma i medaljligan tagit i snitt 15 guld och 41,2 medaljer totalt.
<blockquote>Japan hoppas kunna ta fler guld än de 12 de tog i Rio 2016.</blockquote>
Om Japan förbättrar sig lika mycket som de senaste värdländerna gjort lär de ta 18–20 guldmedaljer och 50–55 medaljer totalt. Japan väntas ställa upp med 450–500 deltagare i OS 2020 baserat på medianvärdet 475. Om man drar av 0,017 från Japans antal medaljer per idrottare i Rio blir den förväntade medaljskörden i Tokyo 16–20 guld och 55–60 medaljer totalt.
Japan bör alltså ha alla möjligheter att komma minst femma i medaljligan. Men man får inte glömma bort att de 339 tävlingarna i Tokyo är avsevärt fler än de 306 som stod på schemat i Rio. Och Japan väntas prestera bra i flera av de nya och nygamla tävlingarna som till exempel baseboll, softboll och skateboard. Värdlandet har således en hyfsad möjlighet att överträffa förväntningarna och komma ännu högre i medaljligan.
Pinnacles odds för att Japan tar över 27,5 medaljer ligger på <a style="color: #f50;" id="articleLink" href="https://www.pinnacle.com/en/olympics/medal-markets/matchups/" target="_blank">2,220</a>* medan motsvarande odds för under 27,5 är <a style="color: #f50;" id="articleLink" href="https://www.pinnacle.com/en/olympics/medal-markets/matchups/" target="_blank">1,617</a>*. Brasilien å sin sida tog ungefär lika många medaljer i London 2012 som i Rio 2016 och historien tyder på att deras medaljskörd i Tokyo blir jämförbar men med färre guld. Närmare bestämt väntas de ta 4–6 guld och 15–20 medaljer totalt. Pinnacles odds för att Brasilien tar över 4,5 guld ligger på <a style="color: #f50;" id="articleLink" href="https://www.pinnacle.com/en/olympics/medal-markets/matchups/" target="_blank">1,740</a>*.
Tror du att Japan får ett bra OS i Tokyo? Du kan spela på en rad <a style="color: #f50;" id="articleLink" href="https://www.pinnacle.com/en/olympics/leagues/" target="_blank">OS-marknader</a> och <a style="color: #f50;" id="articleLink" href="https://www.pinnacle.com/en/olympics/medal-markets/matchups/" target="_blank">medaljmarknader</a> med fantastiska odds hos Pinnacle.

Odds på OS 2020

En vanlig uppfattning om OS är att värdlandet ofta presterar mycket bättre än vanligt. Finns det historiska bevis för det och hur kan det påverka OS-länderna i Tokyo 2020? Läs vidare för att få reda på det.

Har värdlandet en fördel i OS?

En vanlig uppfattning om OS är att värdlandet ofta presterar mycket bättre och kammar hem långt fler medaljer än vanligt. Finns det historiska bevis för det? Varför väntas värdländerna prestera bättre och hur kan det påverka OS-länderna i Tokyo 2020? Läs vidare för att få reda på det.