En vanlig uppfattning om OS är att värdlandet ofta presterar mycket bättre och kammar hem långt fler medaljer än vanligt. Finns det historiska bevis för det? Varför väntas värdländerna prestera bättre och hur kan det påverka OS-länderna i Tokyo 2020? Läs vidare för att få reda på det.
Fantastiska odds på OS 2020
Hos Pinnacle kan du spela på en rad olika tävlingar, medaljmarknader och mycket annat
Registrera digLogga inVarför har OS-värdländerna en fördel?
Det finns flera skäl till att OS-värdländer brukar ta hem fler medaljer än vanligt. För det första brukar stora delar av publiken heja på värdlandets idrottare och ge dem en mental fördel som kan bli avgörande i sporter som ofta avgörs av små marginaler.
Värdländerna ger i regel sina idrottare mer sponsring och har dessutom rätt att låta fler av dem delta.
Hemmalandets idrottare har också avsevärt större möjligheter att vänja sig vid arenorna, faciliteterna och klimatet (när det gäller utomhussporter). De behöver heller inte resa lika långt. Därför drabbas de inte lika hårt av reserelaterad trötthet, jet lag eller liknande faktorer som kan påverka prestationsnivån och förberedelserna negativt.
Och utöver de stora summor som värdländerna lägger på att arrangera själva OS ökar de ofta sponsringen av sina egna idrottare för att maximera möjligheterna till ett medaljregn.
Till exempel la Storbritannien 58,9 miljoner pund på sina idrottare under fyraårsperioden före Sydney 2000 men hela 264 miljoner pund under motsvarande period innan London 2012. Inför OS på hemmaplan fokuserade man bland annat på cykling och rodd – grenar som Storbritannien väntades ta flera medaljer i.
Hemmafördelen är en välkänd faktor inom fotboll, basket och baseboll. Man har konstaterat att lag som spelar på hemmaplan får fler domslut med sig, och det lär gälla även i OS-grenar med subjektiva bedömningar som till exempel boxning, gymnastik och vissa lagsporter.
Värdlandet är dessutom direktkvalificerat till varje tävling och det innebär att landets deltagarantal blir större och att medaljmöjligheterna blir fler.
De tio senaste OS-värdländerna har i genomsnitt haft 186 fler deltagare än i den föregående upplagan. Till exempel ställde Brasilien upp med 465 idrottare i Rio 2016 jämfört med bara 258 i London 2012.
De senaste OS-värdländernas resultat
|
Värdland |
Antal medaljer i föregående OS |
Antal medaljer som värdland |
Antal medaljer i nästa OS |
|
Kanada (1976) |
G: 0 S: 2 B: 3 |
G: 0 S: 5 B: 6 |
Bojkott |
|
Sovjetunionen (1980) |
G: 49 S: 41 B: 35 |
G: 80 S: 69 B: 46 |
Bojkott |
|
USA (1984) |
Bojkott |
G: 83 S: 61 B: 30 |
G: 36 S: 31 B: 27 |
|
Sydkorea (1988) |
G: 6 S: 6 B: 7 |
G: 12 S: 10 B: 11 |
G: 12 S: 5 B: 12 |
|
Spanien (1992) |
G: 1 S: 1 B: 2 |
G: 13 S: 7 B: 2 |
G: 5 S: 6 B: 6 |
|
USA (1996) |
G: 37 S: 34 B: 37 |
G: 44 S: 32 B: 25 |
G: 37 S: 24 B: 32 |
|
Australien (2000) |
G: 9 S: 9 B: 23 |
G: 16 S: 25 B: 17 |
G: 17 S: 16 B: 17 |
|
Grekland (2004) |
G: 4 S: 6 B: 3 |
G: 6 S: 6 B: 4 |
G: 0 S: 2 B: 1 |
|
Kina (2008) |
G: 32 S: 17 B: 14 |
G: 48 S: 22 B: 30 |
G: 38 S: 31 B: 22 |
|
Storbritannien (2012) |
G: 19 S: 13 B: 19 |
G: 29 S: 17 B: 19 |
G: 27 S: 23 B: 17 |
|
Brasilien (2016) |
G: 3 S: 5 B: 9 |
G: 7 S: 6 B: 6 |
Ännu ej bekräftat |
|
Japan (2020) |
G: 12 S: 8 B: 21 |
Ännu ej bekräftat |
|
Av de tio senaste OS-värdländerna nådde sju sin högsta eller delat högsta placering i medaljligan någonsin. Sex värdländer slog sina egna medaljrekord och fem slog sina guldrekord för ett enskilt OS. Kanada (1976) är det enda värdlandet i OS-historien som inte tagit minst en guldmedalj eller varit bland de 20 bästa länderna i medaljligan.
Om vi bortser från USA som bojkottade Moskva 1980 har åtta av de tio senaste OS-värdländerna förbättrat sin placering i medaljligan jämfört med den senaste OS-upplagan. Undantagen är Kanada 1976 och Sovjetunionen 1980 som bibehöll sina placeringar (även om den amerikanska bojkotten gjorde det mycket lättare för sovjeterna).
De nio senaste OS-värdländerna har kammat hem 5,35 % av alla medaljer på hemmaplan.
Och alla utom ett av länderna tog fler medaljer än tidigare. Undantaget är USA i Atlanta 1996 men amerikanerna lyckades ändå höja antalet guldmedaljer från 37 till 44.
Bortsett från Sovjetunionens till synes uppblåsta siffror i Moskva 1980 har de nio senaste värdländerna erövrat i snitt 11,77 fler medaljer än i den föregående OS-upplagan. Merparten av den förbättringen har gällt guldmedaljerna – värdländerna har i genomsnitt tagit 7,11 fler sådana. Det förklarar också värdländernas genomgående högre placeringar i medaljligan med tanke på att guldmedaljer väger tyngst.
Man får inte glömma bort att antalet tävlingar har stigit från 198 i Montreal 1976 till 306 i Rio 2016 vilket naturligtvis ger fler medaljmöjligheter. Nio av de tio senaste olympiska spelen har haft fler tävlingar än den föregående upplagan och i snitt har varje nytt OS haft 10,8 fler tävlingar under den perioden.
De nio senaste värdländerna exklusive Sovjetunionen i Moskva 1980 har tagit fler medaljer på hemmaplan (5,35 %) jämfört med i föregående OS (4,17 %).
Av de åtta senaste värdländerna som var med i följande OS tog fem av dessa färre medaljer än på hemmaplan. Undantagen är USA som försvarade sin förstaplats i Sydney 2000, Australien som återigen blev fyra i Aten 2004 och Storbritannien som överträffade alla förväntningar genom att komma tvåa i medaljligan i Rio 2016.
Bortsett från USA i Los Angeles 1984 (där den amerikanska medaljskörden fick en ordentlig skjuts av Sovjetunionens bojkott) har de sju senaste värdländerna tagit 6,14 färre medaljer och 5,28 färre guld i nästa OS. Trots det har fyra av dem hamnat högre i medaljligan i nästföljande OS vilket tyder på att OS-värdländer tar fler medaljer även efter sitt eget OS.
En medaljfaktor som inte verkar påverkas särskilt mycket av vilket land som arrangerar OS är antalet medaljer per idrottare. Som sagt är värdländer ofta direktkvalificerade till alla tävlingar och kan därför ställa upp med fler idrottare än vanligt.
Men bortsett från Sovjetunionen 1980 och USA 1984 (som räknas bort på grund av bojkotterna) har de nio senaste värdländerna tagit 0,017 färre medaljer per idrottare – en mycket liten men inte obefintlig minskning.
Hur många medaljer väntas Japan ta i Tokyo-OS 2020?
Japan (värdlandet) och Brasilien (det senaste värdlandet) är två länder att hålla koll på i nästa OS. Japan tog 41 medaljer inklusive 12 guld i Rio 2016 och kom sexa i medaljligan. Nu hoppas man på en topp fem-placering i Tokyo. I de fem senaste olympiska spelen har landet som kommit femma i medaljligan tagit i snitt 15 guld och 41,2 medaljer totalt.
Japan hoppas kunna ta fler guld än de 12 de tog i Rio 2016.
Om Japan förbättrar sig lika mycket som de senaste värdländerna gjort lär de ta 18–20 guldmedaljer och 50–55 medaljer totalt. Japan väntas ställa upp med 450–500 deltagare i OS 2020 baserat på medianvärdet 475. Om man drar av 0,017 från Japans antal medaljer per idrottare i Rio blir den förväntade medaljskörden i Tokyo 16–20 guld och 55–60 medaljer totalt.
Japan bör alltså ha alla möjligheter att komma minst femma i medaljligan. Men man får inte glömma bort att de 339 tävlingarna i Tokyo är avsevärt fler än de 306 som stod på schemat i Rio. Och Japan väntas prestera bra i flera av de nya och nygamla tävlingarna som till exempel baseboll, softboll och skateboard. Värdlandet har således en hyfsad möjlighet att överträffa förväntningarna och komma ännu högre i medaljligan.
Pinnacles odds för att Japan tar över 27,5 medaljer ligger på 2,220* medan motsvarande odds för under 27,5 är 1,617*. Brasilien å sin sida tog ungefär lika många medaljer i London 2012 som i Rio 2016 och historien tyder på att deras medaljskörd i Tokyo blir jämförbar men med färre guld. Närmare bestämt väntas de ta 4–6 guld och 15–20 medaljer totalt. Pinnacles odds för att Brasilien tar över 4,5 guld ligger på 1,740*.
Tror du att Japan får ett bra OS i Tokyo? Du kan spela på en rad OS-marknader och medaljmarknader med fantastiska odds hos Pinnacle.