Kan hunger hjälpa dig hantera ovisshet?

Betting går i grunden ut på att fatta värdebaserade beslut i situationer med ovissa utfall. Förmågan att förstå och beräkna risk är nyckeln till att kunna bedöma om den potentiella utfallsfördelningen är värd att spela på.

Men varför är vissa bättre än andra på att fatta beslut under ovissa omständigheter? I spelsammanhang är besluten ofta oerhört komplexa. Människor med bra minne, aritmetiskt, probabilistiskt tänkande och i vissa fall specialkunskaper får därför en fördel. Dessa faktorer är i grund och botten kognitiva färdigheter som är (eller kan bli) inlärda. Men hur är det med icke-inlärda faktorer?

Illusionen av kontroll

Illusionen av kontroll är villfarelsen om att vi människor styr nästan allt. En bieffekt är att vi ofta förbiser både inneboende slumpmässighet och faktorer som vi tror ligger bortom vår direkta kontroll.

Dessa faktorer verkar i allmänhet på det undermedvetna planet men kan ändå påverka vårt komplexa beslutsfattande, och forskning på det området har avslöjat intressanta resultat.

Den här artikeln har ett lite annorlunda fokus än mina tidigare artiklar. Här utforskar jag psykologins och fysiologins inverkan på mänskligt beslutsfattande. Även om jag inte nämner odds eller sport är jag övertygad om att en del av efterforskningarna som gjorts på det här området kan appliceras på betting.

Hypotesen om somatiska markörer

Hjärnans prefrontalkortex i pannloben har bland annat hand om komplext beslutsfattande. I en studie med testet Iowa Gambling Task fann man att människor med skador på prefrontalkortex uppvisade markant sämre beslutsfattande. Detta försämrade beslutsfattande observerades trots i övrigt normala intellektuella funktioner.

Iowa Gambling Task är ett simpelt spel som utvärderar deltagarnas beslutsfattande under ovissa omständigheter. Om du vill testa det själv kan du göra det online. Hoppa över nästa paragraf om du vill testa spelet själv senare.

Varje deltagare i Iowa Gambling Task ges fyra nedåtvända kortlekar och får avslöja det översta kortet från en kortlek åt gången. Varje kort kan antingen belöna spelaren med pengar, eller straffa spelaren genom att dra pengar från spelarens startsaldo (2 000 $).

Målet är att tjäna så mycket pengar som möjligt eller förlora så lite som möjligt. Det spelarna inte vet är att bestraffningarna i två av kortlekarna sammanlagt är större än belöningarna, trots att de enskilda belöningarna är högre. Och i de andra två kortlekarna är belöningarna sammanlagt större än bestraffningarna, trots att de enskilda belöningarna är lägre.

I forskningsrapporten jag nämnde ovan fann man att folk med skador på prefrontalkortex inte bryr sig om framtida konsekvenser (varken positiva eller negativa) och i praktiken inte tänker på framtiden alls. Istället tänker de kortsiktigt och saknar förmåga att lära sig av sina misstag när de fattar beslut under ovissa förhållanden. En annan studie fann att folk med skador på prefrontalkortex uppvisar bristfälligt beslutsfattande även under kända förhållanden.

De här egenskaperna är naturligtvis inte önskvärda inom betting, oavsett vad du spelar på. Liknande bristfälligt beslutsfattande lär personer med psykopatiska personlighetsdrag och de som är beroende av droger (till exempel kokain eller alkohol) ha. Allt tyder alltså på att prefrontalkortex i hög grad påverkar hur väl man lyckas i spel om pengar.

Den delen av hjärnan hjälper oss också att visa och uppleva känslor. När neuroforskaren Antonio Damasio la märke till att människor med skador på prefrontalkortex hade svårt att visa känslor lanserade han hypotesen om somatiska markörer.

Somatiska markörer är kroppsliga reaktioner som får hjärnan att minnas en tidigare situation och dess utfall. Ett exempel på en sådan fysisk reaktion är att huden får högre ledningsförmåga av viss stimulans, till exempel spel om pengar.

Över tid kopplar hjärnan ihop sådana somatiska markörer med tidigare situationer. Det leder i sin tur till att framtida beslut påverkas av minnet av en känsla, särskilt när den kognitiva processen blir överbelastad.

Hypotesen om somatiska markörer skiljer sig från rent risktagande. Högrisktagare utan frontallobsskada får förändrad ledningsförmåga i huden när de fattar osäkra beslut, medan människor med frontallobsskada inte får det. Detta tyder på att risktagande och beslutsfattande inte nödvändigtvis är kopplade till varandra, som man annars kanske kunnat tro.

Mer allmänt kan förmågan att fatta kloka beslut under ovissa förhållanden sakna korrelation med riskundvikande. När osäkra beslut ska fattas kanske en bra spelare helt enkelt är bättre på att undertrycka det emotionella gensvaret till förmån för mer avancerade kognitiva processer. Hypotesen om somatiska markörer ger vid handen att människor fattar beslut inte bara utifrån logiska bedömningar men också undermedvetna emotionella gensvar.

Känslornas roll

Och vad är följden av det? Kan ens beslutsfattande snedvridas av ens känslomässiga tillstånd? Svaret är ja, men frågan är om känslor hjälper eller stjälper beslutsfattandet. Den så kallade humörkongruensens effekt på omdömet är en av de saker som tyder på att känslor hindrar effektivt beslutsfattande. Effekten visar att ens humör för stunden påverkar vad man drar sig till minnes (och därmed även vilka beslut man fattar utifrån de minnena).

Andra tror att känslor hjälper beslutsfattandet genom att aktivera större uppmärksamhet och arbetsminne. I andra studier har människor uppvisat förbättrat beslutsfattande i både positiva och negativa affektiva tillstånd.

Annan forskning som granskat känslornas effekt på beslutsfattandet har visat att det inte är själva känslan som är central, utan hur man hanterar den. Om man på ett behärskat sätt kan processa känslan och identifiera orsaken till den kan man minska risken för skevt beslutsfattande. En studie har visat att aktiehandlare som upplever intensivare känslor fattar bättre beslut.

Kan hunger vara en tillgång när man spelar?

En nyligen publicerad studie ger ytterligare bevis för att "heta" tillstånd (som till exempel känslosvall eller hunger) kan hjälpa oss att fatta komplexa beslut med ovissa utfall. Studien granskade vilken effekt hunger har på människors prestationsnivå i Iowa Gambling Task. Hungriga deltagare presterade bättre än mätta.

Det tyder på att människor i ett hett tillstånd (hunger) är bättre på att väga potentiella fördelar och nackdelar mot varandra i ovissa, komplexa beslutssituationer. Studien kopplade denna slutsats till människors tendens att i högre grad förlita sig på känslor vid beslutsfattande när de är hungriga.

Som du märker kan faktorerna som påverkar vårt beslutsfattande vara så gott som obegränsade. Andra efterforskningar har visat att människor med högre BMI, kroppsfettprocent och/eller leptin- och insulinkoncentrationer presterar sämre i Iowa Gambling Task. Vem hade kunnat tro att rent fysiska kroppsegenskaper också kan påverka komplext beslutsfattande?

Förmågan att fatta bra beslut under ovissa förutsättningar beror på en rad olika faktorer. Vi vet vilka en del av dem är, särskilt de kognitiva. Till exempel bra minne, probabilistiskt tänkande och adekvat riskbedömning.

Men det finns också faktorer som vi ofta förbiser eller är helt omedvetna om. Till exempel ens prefrontalkortex, känslomässiga tillstånd, hunger och kroppsegenskaper. Det finns sannolikt många fler. Varje gång du fattar ett komplext beslut under ovissa omständigheter (till exempel när du spelar på sportodds) påverkas din förmåga att agera optimalt av otaliga, ofta undermedvetna processer.

Genom att vara medveten om hur dessa faktorer kan påverka dig kan du bli bättre på att hantera dem och låta ditt kognitiva tänkande få överhanden.

Om du gillade den här artikeln kanske du är intresserad av Pinnacles artiklar om spelpsykologi.