Till exempel uppfattar man ofta händelser som inträffat nyligen (som att ett lag gjort över tre mål i en match) som mycket mer sannolika att inträffa igen än vad som verkligen är fallet. Det finns även konfirmeringsbias som orsakar att enskilda händelser tillåts förstärka en förutfattad mening, som till exempel uppfattningen om att lag som fått en spelare utvisad ofta vinner trots en spelare mindre.
När man beslutar hur man ska spela är det därför viktigt att göra analyser av riktiga data snarare än att förlita sig på sin egen, ofta bristfälliga, intuition. Många som spelar på fotboll tror att 2–1 är det resultat som oftast hämtas upp av laget som ligger under, men ger statistiken verkligen stöd för den uppfattningen? Dags att ta reda på det.
Granskning av vändningar i Premier League
Under en Premier League-säsong för inte så länge sedan befann sig 132 av 380 matcher någon gång i ett skede där ett av lagen ledde med 2–1.
I 74 av de matcherna var det hemmalaget som ledde och i 58 av fallen var det bortalaget. I 89 matcher tog ett lag ledningen från 1–1, och i 43 av matcherna gjordes det tredje målet av ett lag som låg under med 0–2.
Av de 132 matcher som nådde ställningen 2–1 vanns 101 av laget som ledde medan 6 vanns av laget som låg under och 25 slutade oavgjort.
16 minuter var den kortaste tid som krävdes för att nå 2–1. I en annan match blev det 2–1 först i den fjärde tilläggsminuten. Den genomsnittliga tidpunkten för när 2–1 inträffade var strax efter 60 spelade minuter.
Den genomsnittliga förmågan hos alla lag i de 132 matcherna var i stort sett lika.
Den vanligaste metoden för att beräkna sannolikhetsfördelningen för hur en match eller återstoden av en match ska sluta är baserad på Poisson-fördelning.
En målbaserad bedömning av lagens relativa förmågor görs, och sannolikheten för hur matchen ska sluta bedöms därefter genom att uppskatta sannolikheten för att respektive lag ska göra eller släppa in ett visst antal mål.
Granskning av ställningen 2–1
Vi kan beräkna sannolikhetsfördelningen för de återstående minuterna av alla 132 matcher från tidpunkten då det blev 2–1 och jämföra dessa sannolikheter med de faktiska utfallen för att ta reda på om de återspeglar verkligheten väl.
För att jämföra en Poisson-genererad fördelning kan det emellertid vara användbart med en mindre arbetsintensiv metod som ger ungefär lika informativa resultat. Det kan göras genom att jämföra den genomsnittliga tidpunkten för 2–1 samt lagens relativa styrkor med det genomsnittliga utfallet över en hel säsong sett från det ledande lagets perspektiv.
Om vi använder Poisson-modellen för att förutspå slutresultatet för ett aningen bättre lag, i syfte att skapa utrymme för viss övervikt för de hemmalag som ledde med 2–1 efter en timmes spel, förutspår vi att det ledande laget vinner i 75 % av fallen, spelar oavgjort i 20 % och förlorar i 5 % av fallen.
Som jämförelse ska nämnas att av de 132 matcher som nådde 2-1 vanns 101 av laget som ledde medan bara 6 vanns av laget som låg under och 25 slutade oavgjort.
Detta resulterar i 76 % vinst, 19 % oavgjort och 5 % förlust – nästan identiska siffror med de förutspådda procentsatserna.
Trots att ledningar med 2–1 instinktivt kan verka sköra, särskilt med tanke på det ofta citerade men numera motbevisade påståendet om 2–0-ledningar, är marknadsineffektiviteter för denna ställning mycket osannolika.
Få oslagbara odds på Premier League online endast hos Pinnacle.