Pinnacle

Att hitta en nischad marknad inom betting kan ofta leda till värde. Det kan röra sig om allt från specialkunskaper om handbollsbetting till att ha stor erfarenhet av att spela på japansk baseboll. Om du vet mer än spelbolaget finns det pengar att tjäna. Nischade marknader kan också vara en grogrund för intressanta och potentiellt lönsamma spel eftersom de ibland är mer förutsägbara än en del mer

Fotbollsodds

En hörna är en oväntat intressant händelse i fotboll. Även om bara cirka tre procent av dem leder till mål tas varje hörna emot med jubel av det anfallande lagets supportrar. Läs vidare för att ta reda på hur du kan dra nytta av odds på hörnor.

Odds på hörnor i fotboll: Värdet av en obskyr marknad

Poissonfördelning är ett matematiskt koncept för att omvandla medelvärden till sannolikheter för olika utfall inom en fördelning. Om vi till exempel vet att Manchester City gör i genomsnitt 1,7 mål per match kan man med en Poissonfördelningsformel få reda på att det motsvarar 18,3 % sannolikhet att Manchester City gör 0 mål, 31 % sannolikhet att de gör 1 mål, 26,4 % att de gör 2 mål och 15 % att de

I kombination med historiska data kan Poissonfördelning utgöra ett enkelt och pålitligt sätt att räkna fram det mest troliga resultatet av en fotbollsmatch. Denna enkla guide visar hur man räknar fram de nödvändiga anfalls-/försvarsvärdena. Du får också reda på hur man enkelt kan generera Poissonfördelningsvärden. På nolltid kommer du att ha lärt dig hur man räknar fram troliga fotbollsresultat med hjälp av Poissonfördelning.

Förutse fotbollsresultat med Poissonfördelning

  Väntevärde Den summa en spelare kan förvänta sig att vinna eller förlora genom att spela till samma odds flera gånger. Detta beräknas med hjälp av en enkel ekvation: multiplicera sannolikheten för vinst med den summa du kan vinna per insats, och dra ifrån sannolikheten för förlust multiplicerat med den förlorade summan per insats.  Ordlista►   Här kommer ett enkelt praktiskt exempel på väntevärde.

Ett spels väntevärde är summan som man kan vänta sig att vinna (i genomsnitt). Därför är det den viktigaste uträkningen när du jämför olika spelbolags odds. Hur kan du förutspå dina vinster genom att beräkna oddsens väntevärde? Läs vidare för att få reda på det.

Så beräknar du väntevärde

För att maximera din lönsamhet på tennisodds och kunna välja rätt alternativ bör du känna till alla tillgängliga insatstyper. Tennisens mest grundläggande insatstyp är matchvinnare. Då satsar du på om du tror att en tennisspelare ska slå sin motståndare och gå vidare till nästa omgång. Ta till exempel matchen mellan Murray och De Schepper i 2016 års Hyundai Hopman Cup. Murray vann i två set med siffrorna 6-2, 6-2. Eftersom Pinnacle slutodds

Nu när Australian Open strax börjar bör du känna till tennisens mest grundläggande insatstyper och vilka som ger bäst möjlighet till förtjänst. Gör dig redo för 2016 år första Grand Slam.

Så fungerar handikappodds i tennis

Sam pluggade till journalist vid University of Sheffield innan han gick till Pinnacle för att ägna sig åt sitt skriv-, sport- och spelintresse på heltid. Sams specialområde är fotboll, men han följer stora tävlingar i flera olika sporter. Och tack vare sin förkärlek för statistik har han fattat tycke för en rad olika oddsmarknader.

Sam Pearce

<h3>Vad är UEFA-koefficienter?</h3>
Alla lag i UEFA Champions League och Europa League har en koefficient. Koefficientpoängen delas ut baserat både på lagens matchresultat och hur långt de avancerat i turneringen.
I Champions League delas poängen ut enligt följande:
UEFA Champions League-koefficientpoäng
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td>
Händelse
</td>
<td>
Poäng
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Vunnen match
</td>
<td>
2
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Oavgjord match
</td>
<td>
1
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Kvalificering till gruppspel
</td>
<td>
4
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Kvalificering till åttondelsfinal
</td>
<td>
5
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Kvalificering till kvartsfinal, semifinal och final
</td>
<td>
1 per omgång
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Det maximala antalet koefficientpoäng som ett Champions League-lag kan få per säsong är 38. Undantaget var säsongen 2019–2020 då kvartsfinalerna och semifinalerna var enkelmöten som gav tre poäng för seger, vilket innebar att Bayern München tog 36 poäng av 36 möjliga.
<blockquote>UEFA-koefficienter speglar hur bra ett lag presterat i europeiska klubblagsturneringar de senaste säsongerna.</blockquote>
Koefficienternas roll i Champions League är som viktigast i lottningen av gruppspelet. Där delas de 32 kvalificerade lagen in i fyra potter med åtta lag i varje. I pott 1 återfinns de lag som är regerande mästare i Champions League, Europa League och de sex bästa ligorna i Europa enligt koefficienterna. Om något av lagen i den sistnämnda kategorin även vunnit Champions League eller Europa League hämtas lagen från de sjunde och åttonde bästa ligorna istället.
I pott 2, 3 och 4 rankas de övriga 24 lagen efter sina koefficienter för de fem senaste säsongerna. Därför är det möjligt för ett lag i pott 1 att ha en lägre koefficient än ett lag i någon av de andra potterna.
Man måste komma ihåg att UEFA-koefficienter inte ska ses som ett direkt mått på hur bra ett lag är i nuläget utan snarare på hur laget presterat i europeiska klubblagsturneringar de senaste åren.
Till exempel var Liverpool bara rankat som det 16:e bästa laget inför Champions League 2018–2019, men de gick ändå och vann hela turneringen. Det berodde till stor del på att de inte spelade några Europamatcher alls under säsongerna 2013–2014 och 2016–2017.
<h3>Hur ofta vinner laget som har högre UEFA-koefficient?</h3>
För att mäta UEFA-koefficienternas allmänna användbarhet kan man kontrollera två saker. Dels hur många av lagen med en av de två högsta koefficienterna i sin Champions League-grupp som gick vidare till åttondelsfinal, dels hur många av de efterföljande utslagsmatcherna som vanns av laget med högre koefficient.
Här är den statistiken för de fem senaste Champions League-säsongerna:
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td>
Säsong
</td>
<td>
Lag med topp två-koefficienter som gick vidare från gruppspelet
</td>
<td>
Utslagsmatcher vunna av laget med högre koefficient
</td>
</tr>
<tr>
<td>
2016–2017
</td>
<td>
14 av 16
</td>
<td>
11 av 15
</td>
</tr>
<tr>
<td>
2017–2018
</td>
<td>
9 av 16
</td>
<td>
11 av 15
</td>
</tr>
<tr>
<td>
2018–2019
</td>
<td>
12 av 16
</td>
<td>
5 av 15
</td>
</tr>
<tr>
<td>
2019–2020
</td>
<td>
12 av 16
</td>
<td>
8 av 15
</td>
</tr>
<tr>
<td>
2020–2021
</td>
<td>
10 av 16
</td>
<td>
8 av 15
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Statistiken visar att lag som hade en av de två högsta koefficienterna i sin Champions League-grupp gick vidare från gruppen i 71,25&nbsp;% av fallen. Vi kan också se att 57,33&nbsp;% av utslagsmatcherna vanns av det lag som hade högre koefficient.
Korrelationen skulle alltså kunna sägas vara stark respektive hyfsad. Det tyder i sin tur på att det finns visst fog för att hävda att lag med bra koefficienter har högre chans att gå långt i Champions League. Men den här statistiken tar inte hänsyn till de faktiska lagen i en match och i synnerhet inte koefficientskillnaden mellan dem.
<div class="articleV2 unordered-list">
<ul>
<li><a style="color: #f50;" id="articleLink" href="/betting-resources/sv/soccer/first-goal-predict-champions-league-results/8wp2b3a6kul6jgab/" target="_blank">Tippa Champions League-resultat utifrån det första målet i en match</a></li>
</ul>
</div>
För att utvärdera exakt hur ofta laget med högre UEFA-koefficient än motståndarlaget vinner sina Champions League-matcher kan vi kika på resultaten för de 471 Europamatcher som spelades under säsongerna 2017–2018, 2018–2019 och 2019–2020 samt gruppspelet 2020–2021. Vi utgår från lagens koefficienter i början av säsongerna.
Lagen med högre UEFA-koefficient delades in i tre grupper: de vars koefficient var 0,5–19,5 poäng högre än motståndarlaget (grupp 1), de vars koefficient var 20–39,5 poäng högre (grupp 2) och de vars koefficient var minst 40 poäng högre (grupp 3).
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td>
UEFA-koefficientmarginal ner till andra lag
</td>
<td>
Vinst
</td>
<td>
Oavgjort
</td>
<td>
Förlust
</td>
</tr>
<tr>
<td>
0,5–19,5 poäng (grupp 1)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">36,84&nbsp;%</a>
</td>
<td>
28,07&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">35,09&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
20–39,5 poäng (grupp 2)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">46,57&nbsp;%</a>
</td>
<td>
23,28&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">30,15&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
40 poäng + (grupp 3)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">61,70&nbsp;%</a>
</td>
<td>
19,15&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">19,15&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Föga förvånande verkar det finnas en viss korrelation mellan ett lags UEFA-koefficientmarginal ner till motståndarna och hur många matcher det laget vinner i Champions League.
Alla tre grupper vann fler matcher än de förlorade men skillnaden mellan grupperna var stor: grupp 1 hade en knappt märkbar fördel medan grupp 3 vann drygt tre gånger så många matcher som de förlorade. Samtidigt som lagen med bättre koefficient i snitt vann 54,41&nbsp;% av sina matcher förlorade de fler (24,31&nbsp;%) än de spelade oavgjort i (21,28&nbsp;%).
Vi kan också betrakta resultaten ur mer specifika synvinklar för att till exempel undersöka om en förmodad koefficientbaserad fördel påverkas av hemmaplan eller bortaplan:
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;" rowspan="2">
UEFA-koefficientmarginal ner till andra lag
</td>
<td style="text-align: center;" colspan="3">
Hemma
</td>
<td>

</td>
<td style="text-align: center;" colspan="3">
Borta
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Vinst
</td>
<td>
Oavgjort
</td>
<td>
Förlust
</td>
<td>

</td>
<td>
Vinst
</td>
<td>
Oavgjort
</td>
<td>
Förlust
</td>
</tr>
<tr>
<td>
0,5–19,5 poäng (grupp 1)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">41,37&nbsp;%</a>
</td>
<td>
34,48&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">24,15&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">34,48&nbsp;%</a>
</td>
<td>
27,58&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">37,94&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
20–39,5 poäng (grupp 2)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">58,97&nbsp;%</a>
</td>
<td>
15,38&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">25,65&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">33,33&nbsp;%</a>
</td>
<td>
33,34&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">33,33&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
40 poäng + (grupp 3)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">66,10&nbsp;%</a>
</td>
<td>
15,25&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">18,65&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">57,80&nbsp;%</a>
</td>
<td>
22,02&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">20,18&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Även om den redan konstaterade korrelationen verkar finnas kvar på hemmaplan ser den helt annorlunda ut på bortaplan. Varken grupp 1 eller grupp 2 vann fler matcher än de förlorade på bortaplan. Grupp 2 hade till och med en lägre vinstfrekvens än grupp 1.
Det tyder på att Champions League-lag behöver en koefficientfördel på minst 40 poäng för att ha en markant fördel på både hemma- och bortaplan. En så stor skillnad är ofta bara möjlig om det andra laget missat minst en av de fem senaste Europasäsongerna och/eller misslyckats med att gå vidare från gruppspelet vid flera tillfällen.
En annan sak vi kan undersöka är om det finns någon skillnad i vinstfrekvens mellan matcherna i gruppspelet kontra slutspelet. Baserat på ovanstående statistik verkar det rimligt att anta att vinstfrekvensen är lägre i utslagsmatcher.
<table class=" article-table">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: center;" rowspan="2">
UEFA-koefficientmarginal ner till andra lag
</td>
<td style="text-align: center;" colspan="3">
Gruppspel
</td>
<td>

</td>
<td style="text-align: center;" colspan="3">
Slutspel
</td>
</tr>
<tr>
<td>
Vinst
</td>
<td>
Oavgjort
</td>
<td>
Förlust
</td>
<td>

</td>
<td>
Vinst
</td>
<td>
Oavgjort
</td>
<td>
Förlust
</td>
</tr>
<tr>
<td>
0,5–19,5 poäng (grupp 1)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">37,36&nbsp;%</a>
</td>
<td>
34,09&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">28,55&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">28,57&nbsp;%</a>
</td>
<td>
21,43&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">50,00&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
20–39,5 poäng (grupp 2)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">45,44&nbsp;%</a>
</td>
<td>
31,48&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">23,08&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">47,62&nbsp;%</a>
</td>
<td>
0,00&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">52,38&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
<tr>
<td>
40 poäng + (grupp 3)
</td>
<td>
<a style="color: #009933;">66,30&nbsp;%</a>
</td>
<td>
18,23&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">15,47&nbsp;%</a>
</td>
<td>

</td>
<td>
<a style="color: #009933;">45,65&nbsp;%</a>
</td>
<td>
19,57&nbsp;%
</td>
<td>
<a style="color: #ff2700;">34,78&nbsp;%</a>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
Även detta verkar tyda på att koefficientfördelar spelar en större roll i gruppspelsmatcher. Grupp 2 hade högre vinstfrekvens i slutspelet men det var bara i gruppspelet som de lyckades vinna fler matcher än de förlorade.
För alla tre grupper ökade förlustfrekvensen markant i slutspelet jämfört med gruppspelet – mer än en fördubbling för grupp 2 och grupp 3. Grupp 1 förlorade hälften av sina matcher i slutspelet vilket tyder på att deras högre koefficient inte gav någon märkbar fördel.
<h3>Är UEFA-koefficienter ett användbart spelverktyg?</h3>
Flera intressanta saker kan utrönas av ovanstående data. Först och främst verkar de tyda på att lag som spelar på hemmaplan i gruppspelet har den största vinstsannolikheten i Champions League-sammanhang.
<blockquote>På grund av UEFA-koefficienternas beskaffenhet finns det flera hinder för hur användbara de är.</blockquote>
Det här är kanske ingen banbrytande information, men den understryker ändå att gruppspelsmatcher tycks vara lättare att tippa än utslagsmatcher och att turneringsformatet gynnar de mer erfarna lagen.
UEFA-koefficienter har uppenbara begränsningar i spelsammanhang. Fem säsonger är en mindre evighet i fotboll – på så lång tid kan en klubbs spelartrupp, tränare och ekonomiska förutsättningar förändras markant.
Att koefficienterna baseras på en sammanvägning av fem säsonger kan leda till att ett lags prestationsnivå i Europa framstår som jämnare än den egentligen är.
Inför säsongen 2020–2021 låg Ajax på plats 21 med en UEFA-koefficient på 69,5. Men 49 av de poängen kom från bara två säsonger då klubben gick till Europa League-final respektive Champions League-semifinal. Under de övriga tre säsongerna blev Ajax utslagna i Champions League-gruppspelet en gång och kvalade inte ens in till gruppspelet två gånger.
<div class="articleV2 unordered-list">
<ul>
<li><a style="color: #f50;" id="articleLink" href="/betting-resources/sv/soccer/champions-league-match-predictions/d3e2r38b3crb5zzx/" target="_blank">Tippa Champions League-dubbelmöten utifrån resultatet av den första matchen</a></li>
</ul>
</div>
En annan svag punkt för koefficienterna är att de baseras på kombinerade prestationer i Champions League och Europa League trots att det finns en stor kvalitetsskillnad mellan dem – inte en enda av de fem senaste Europa League-vinnarna har gått längre än till åttondelsfinal i nästa säsongs Champions League. Dessutom kan en koefficient aldrig spegla ett lags form, skador eller andra aktuella omständigheter som kan påverka lagets chans att vinna en viss match.
UEFA-koefficienternas användbarhet i spelsammanhang är kanske därför direkt kopplad till hur stor vikt spelaren fäster vid tidigare resultat och trender inom fotbollsbetting.
Precis som med många andra databaserade spelverktyg bör man inte basera sina spelbeslut enbart på koefficienter. De fungerar bäst som en del i ett större efterforskningsarbete innan man spelar på en Champions League-match.

Champions League-odds

Kan man tippa Champions League med hjälp av UEFA-koefficienter?

Med UEFA-koefficienter kan man i stora drag se vilka lag som presterat bra i europeiska klubblagsturneringar de senaste åren. Men i vilken utsträckning kan man tippa kommande Champions League-matcher utifrån dessa koefficienter? Läs vidare för att få reda på det.

Med UEFA-koefficienter kan man i stora drag se vilka lag som presterat på en konsekvent hög nivå i europeiska klubblagsturneringar de senaste åren. Men i vilken utsträckning kan man tippa kommande Champions League-matcher utifrån dessa koefficienter?