När jag strosade runt i biblioteket för några veckor sedan la jag märke till boken Misbehaving: The Making of Behavioural Economics av Richard H. Thaler som är en högt ansedd akademiker inom området. Jag bestämde mig för att göra den boken till min sommarläsning. Bokens huvudtes är att motbevisa det traditionella antagandet inom ekonomi att marknaderna formas av rationella krafter. Det var så jag först började undersöka den behavioristiska ekonomins förtrollade värld. I den här artikeln förklarar jag hur det påverkar oddsspelande.
Hypotesen om effektiva marknader
Hypotesen om effektiva marknader (EMH) har varit en fast föreställning inom den ekonomiska världen i evigheter. Grundtesen i EMH är att alla marknadspriser är korrekta och varken för låga eller för höga.
För odds skulle det innebära att oddsen representerar utfallets faktiska sannolikhet – justerat för spelbolagets marginal. Om EMH hade stämt hade det varit omöjligt för någon att gå med långsiktig vinst inom varken finansvärlden eller oddsmarknaden – rättare sagt skulle all eventuell lönsamhet bero på tur snarare än skicklighet.
Det är en hypotes som har motbevisats inom flera områden. Under hela den förra Premier League-säsongen argumenterade jag till exempel för att oddsen på Leicester inte stämde.
Vad representerar odds?
Även om ett spelbolag känner till den faktiska sannolikheten för ett utfall är det ändå osannolikt att de erbjuder ett odds som vitt skiljer sig från övriga marknaden. Om de gjorde det skulle de riskera att utsättas för arbitrage och/eller inte vara konkurrenskraftiga.
Enligt traditionella uppfattningar innebär det att oddsen kryper närmare den faktiska sannolikheten ju fler aktörer som handlar på den aktuella marknaden. Å andra sidan kan fler aktörer innebära mer oväsentligt brus.
I oddsvärlden beror ett utfalls sanna värde på utfallet självt. För att till exempel besvara frågan “är oddsen för oavgjort riktiga?” skulle man kunna analysera alla tidigare odds för oavgjort och se om de inträffade hälften av gångerna. I finansvärlden är det lite svårare att bedöma en tillgångs faktiska värde. I akademiska studier används därför oddsmarknader som ett representativt mikrokosmos för finansmarknader.
Att bedöma utfallens värde
Att bedöma utfallens värde handlar främst om att förutse vad andra kommer tro att det rätta värdet är. För att få en bättre förståelse kan man genomföra en tävling där alla deltagare får gissa vad två tredjedelar av alla andra gissningar kommer att vara.
Pinnacle har tidigare anordnat en version av denna gissningslek och det vinnande utfallet var 20. Enligt Thaler, som också genomfört samma experiment för tidningen Financial Times, vinner den person som lyckas tänka på nästa nivå.
Om alla siffror är slumpade mellan 0 och 100 blir genomsnittet 50. Två tredjedelar av det är 33 (vilket är helt logiskt). Men om alla följer den logiken blir det korrekta talet två tredjedelar av 33 vilket blir 22. För att inse det måste man tänka på nästa nivå.
Om vi spinner vidare på detta i all oändlighet uppstår ett "Nash Equilibrium" (googla A Beautiful Mind) på noll. Boken säger: "endast om alla deltagare gissar noll vill ingen ändra sin gissning”. När Thaler anordnade tävlingen för Financial Times blev det vinnande talet 13.
Att bedöma rättvisa priser
Behavioristiska ekonomer har alltid försökt motbevisa EMH, men har samtidigt avslöjat möjliga anledningar till fenomenet. Jag fann särskilt avsnittet om mental bokföring intressant. Mental bokföring har att göra med de behavioristiska inslag som kan komma att hindra optimalt utnyttjande av ens pengar.
Två sådana saker är vår förkärlek för att göra fynd och vår avsky för att förlora redan investerade pengar. Det första har att göra med att vi tenderar att köpa varor främst på grund av att de har bra pris snarare än att vi behöver dem. Det förklarar varför så många butiker nästan tycks ha permanent rea.
Vi betraktar även dåliga köp annorlunda. Senaste gången jag flög med ett lågprisbolag betalade personen bredvid mig glatt 18 euro för tre små vinglas samtidigt som hon klagade på hur dyr alkoholen är på engelska pubar.
Tja, vinet på engelska pubar är åtminstone inte lika dyrt som på flygplan. Dessutom kunde hon ha väntat ett par timmar och köpt en fin flaska vin för 12 euro när planet landat. Trots det tyckte hon inte att 6 euro per vinglas var ett dåligt köp. På samma sätt kan vi ibland lockas att spela för att det känns bra, snarare än för att oddset representerar bra avkastning.
Det andra inslaget i mental bokföring rör redan investerade pengar. Gymmedlemmar brukar till exempel gå till gymmet oftare för att motivera sina redan betalade pengar. Men besöksfrekvensen avtar efter ett tag vilket tyder på att viljan att få valuta för pengarna börjar försvinna.
Att tillämpa behavioristisk ekonomi på odds
Som oddsspelare får man inte låta sig luras av sina redan investerade pengar. Säg till exempel att du i november spelat på att Manchester United ska vinna Premier League. Det bör inte hindra dig från att spela på ett annat lag i februari mot bakgrund av den nya information som blivit tillgänglig då. Vissa av mina vänner kan inte fatta varför jag ibland spelar på att ett och samma lag ska vinna sin grupp och komma sist i turneringen, trots att jag gjort insatserna vid olika tillfällen. Faran är att man satsar mer än man borde i hopp om att vinna tillbaka sina förlorade pengar.
Boken "Misbehaving: The Making of Behavioural Science" beskriver hur man inom ekonomiteori äntligen börjar inse att vissa marknader inte är helt och hållet rationella – Thaler kallar dem "econs". Precis som hans tidigare bok Nudge är "Misbehaving" ett måste för alla som är intresserade av folkmassors visdom.
